Annons

Annons

6-årige Oscar räddade livet på pappa!

Först blev Oscar rädd men sedan kom han ihåg vad han tränat på. Han fick tag på pappas mobil, knappade in rätt kodlås och ringde mamma som slog larm till SOS. - Utan Oscar hade det varit slut, säger Rikard Thulin.

3
Visa bildspel

/
Rikard Thulin med sonen Oscar
Mamma Petra och pappa Rikard med Oscar.
Rikard Thulin
...
Visa mer

Själv minns Rikard Thulin ingenting från händelsen. Inte ens att det svartnade. Men han förstår att han måste fallit som en fura, för medan axel och höft ömmade rejält och hår och mun var fulla med grus var händerna helt utan skrapmärken.

Annons

Första minnet är från då han vaknade upp på sjukhuset, omgiven av sjukvårdspersonal.

—Jag trodde att jag hade blivit påkörd, säger Rikard, 46.

Men det var en stroke som han drabbats av, på hemväg från ett ärende hos grannen. Och för ovanlighetens skull hade han sin sexårige son med sig.

—Han brukar inte följa med på sådant. Det kan ju bli ganska långdraget med mycket prat och lätt för barn att bli uttråkade.

Lyckligtvis ville Oscar följa med denna gång! Och mamma Petra hörde telefonen direkt när den ringde vid sjusnåret hemma i Laröd norr om Helsingborg. Det var Oscar som sa: ”Pappa har trillat. Kan du komma?”

—Jag tog jackan och gick ut direkt, berättar hon.

Oscar stod vid stora vägen och viftade med armarna så han skulle bli sedd. Det var februari och mörkret hade redan lagt sig över området. Petra anade inte att någonting var fel.

—Jag trodde att Rikard hade ramlat på något sätt, som Oscar sa. Men när jag kom fram förstod jag att det inte var så.

Rikard var på väg in i medvetslöshet och det sista han fick ur sig var ”nej, ambulans behövs inte, jag ska bara vila lite”. Petra larmade ambulans som snabbt var på plats. Både hon och ambulanspersonalen förstod allvaret, men behöll lugnet för att inte oroa sonen. Hon och Oscar gick hem för att hämta dottern Saga, 10 år, och åka efter till sjukhuset i Helsingborg.

Barnen som inte förstod vidden av vad som hänt reagerade med bestörtning över den plötsliga utflykten. ”Va? Vi skulle ju äta pizza!” Petra föreslog att de skulle ta med pizzan till sjukhuset och med det packade de sig alla in i bilen.

Trodde det var migrän

För Petra var händelsen kusligt lik något som hänt tio år tidigare, när Rikard och Petra precis hade träffats. De skulle åka på sin första semester tillsammans när Rikard plötsligt fick svår huvudvärk. Deras första läkare fastslog att han fått migrän och var ”utom fara”. Men när värken inte avtog blev det ambulans till sjukhuset i Lund, där det konstaterades att Rikard fått en stroke.

—Jag frågade läkarna vad oddsen var den gången, berättar Rikard. De sa att om jag får en ny blödning inom 48 timmar – vilket var troligt – är dödligheten 100 procent. Min före detta fru kom till sjukhuset med våra barn för ett sista farväl.

Petra satt hos honom på sjukhuset.

—Jag trodde verkligen att han skulle dö. Det var fruktansvärt.

Men Rikard överlevde och återhämtade sig. Risken för en ny blödning fanns, men han klarade sig. Tills i februari i år.

Nu är Rikard sjukskriven med stränga order om att ta det lugnt. I vanliga fall är han vd för det egna företaget och van vid att finnas med överallt där det händer något.

Han har alltid levt i ett högt tempo sedan båda hans föräldrar dog i cancer när han var 21 år.

—Då hade jag ett litet barn och ett till på väg, när jag blev förälder till min lillebror som var tolv. Jag var tvungen att få familjen och ekonomin att funka och jobbade stenhårt. Men jag tyckte ju att det var roligt att jobba.

Han har alltid varit övertygad om att han själv också skulle falla offer för cancer i unga år.

—Men nu har jag blivit äldre än mina föräldrar. Och jag är inte alls rädd för cancer längre. Jag har fått två nya chanser att leva. Jag är här och vem vet om det är för en månad eller tio år. Jag kanske blir 100 år! Jag har bestämt mig för att njuta av varje dag jag får. Om det regnar och alla tycker vädret är trist, kan jag tjusas av känslan att få uppleva det. Jag kunde ju lika gärna inte varit här.

Familjen hade tränat

Oscars insats räddade pappas liv. Det var ingen slump, familjen hade tränat på vad man ska göra i en nödsituation. Hur man ringer på telefonen, vad som är viktigt att tänka om det börjar brinna, med mera. Oscar kom ihåg allt utan svårighet. På frågan om han tyckte det var svårt rycker han på axlarna.

—Nej, jag ringde ju bara mamma.

—Han är min hjälte, säger Rikard och kramar om Oscar.

Under konvalescensen har Rikard gått med barnen till skolan om morgnarna, och sedan stannat kvar tills han känt sig stark nog för att gå hem igen. Höger ben krånglar, men han kommer att bli fullt återställd, lovar läkarna.

Barnen i klassen känner numera Rikard väl, han har blivit som en extralärare vissa dagar.

—De är fantastiska, de har hjälpt mig jättemycket. De hämtar kryckan åt mig, hjälper mig i matsalen med att hämta grejor och så.

Och de vet allt om vad en stroke är.

—Barn frågar ju rättframt vad som hänt, varför jag har en krycka och varför jag är sjuk. Så till slut tog jag med bilder och visade klassen hur en hjärna ser ut och vad som händer om det blir en blödning. De accepterar det som en helt naturlig händelse, som att bryta ett ben eller arm. Kommer de på något de undrar över så frågar de.

Oscar och Saga har på samma vis gått vidare. Oscar åtnjuter lite extra strålglans på skolan eftersom han gjort sig känd som en hjälte. Inte minst när Rikard bjöd hela förskoleklassen på en heldagsutflykt med bland annat linbaneåkning och besök på Naturum på klippiga nationalparken Kullaberg, som tack för all hjälp och stöd han fått av barnen.

—Vi har pratat mycket med våra barn om stroken, säger Petra. Men vi vill inte heller göra det större än det är. De har accepterat det och tycks inte fundera mer på det. Vuxna har nog svårare att gå vidare.

I början ringde Petra hem på dagarna, för att kolla att allt var okej med Rikard. Men nu har även den mesta av hennes oro släppt.

—Det går inte att gå och oroa sig hela tiden. Vi tar varje dag som den kommer, säger hon. Rikard skrattar och reflekterar:

—Du har alltid varit bra på att vara lugn och vila i stunden, jag har fått arbeta för att komma dit. Förut var jag alltid på väg någonstans, mot nästa mål. Nu kan jag njuta av nuet.

 

Stroke
* Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp i hjärnan) och hjärnblödning.
* Varje år drabbas cirka 30 000 personer av stroke varav hälften avlider eller får svåra funktionsnedsättningar.
* Ju snabbare man får vård, desto större är möjligheten att besvären försvinner eller blir bättre.
Källa: Hjärt-Lungfonden

AKUT-test

En enkel metod för att undersöka om en person har drabbats av stroke.

A – Ansikte – be personen le och visa tänderna. Om mungipan hänger ring 112.

K – Kroppsdel – be personen lyfta armarna och hålla kvar i 10 sekunder. Om det inte går ring 112.

U – Uttal be personen säga en enkel mening. Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord ska man ringa 112.

T – Tid står för att ju fortare personen får behandling, desto mindre blir skadorna.

Se även Hjärnfonden

Av Petra Olander Foto: Lars Jansson

 

LÄS MER: Lilian gav upp allt för att rädda sin tvillingsyster

LÄS MER: Ny strokebehandling räddade Annelie

LÄS MER: Strokedrabbade Else-Maj tränar budo för balansens skull

 

 

Läs också:

Dela
(47)

Annons

Annons

Annons


Annons


Annons

Laddar nästa sida…