Annons

Annons

5 orsaker till ont i magen – och hur du kan slippa det

Var fjärde svensk har problem med magen – och 15 procent av alla läkarbesök beror på magen. Varför får vi ont? Hur kan vi slippa det? Det reder vi ut i – tillsammans med professor Matthias Löhr på Karolinska universitetssjukhuset.

Smärta är ett av många symtom när det gäller magsjukdomar.

Smärta är ett av många symtom när det gäller magsjukdomar.

 

1. IBS (Irritable Bowel Syndrom)

Den allra vanligaste diagnosen vid magproblem. Kallas också funktionella tarmbesvär eller irriterad tarm.

ORSAK: Kost och stress, liksom en viss ärftlig känslighet. Men det döljer sig fler undergrupper inom IBS. Hos en del misstänker man skador på tarmens nervsystem som gör att tarmmotoriken inte fungerar som den ska. Hos andra ser man rubbningar i tarmfloran. Det finns också teorier om att IBS kan orsakas av bakterier.

Annons

SYMTOM: Ont i hela magen som går över när du tömmer tarmen, uppblåst och gasig, förstoppning eller diarré, ibland växlande mellan bägge.

DIAGNOS: Många får diagnosen IBS när allting annat uteslutits.

BEHANDLING: Sök hjälp hos dietist och se över kosten. Många dietister använder FODMAP-metoden för att hitta de livsmedel som ger mest problem. FODMAP står för fyra olika grupper av kolhydrater som kan jäsa och ge problem med magen. Genom att utesluta de olika grupperna, en efter en, kan du komma fram till vad du tål. Vissa livsmedel ger mer besvär än andra, t ex lök, vitlök, ärtor, bönor och linser. Många blir också dåliga av vete och råg i större mängder, men vilka livsmedel som påverkar kan vara högst individuellt.

Metoden ger inte bara besked om vad du inte tål utan också vad du kan ersätta det med. Vanligt socker brukar t ex gå bra medan fruktsocker är sämre. Äpple och päron kan då ersättas med kiwi och banan. Cirka 80 procent blir hjälpta av FODMAP-metoden som också har visat goda resultat vid IBD. På ibsfri.se kan du läsa mer om både IBS och FODMAP.

Även probiotika, nyttiga bakterier, kan ha viss effekt. Det finns också läkemedel mot IBS med förstoppning, som lindrar smärta och svullnad, det senaste är Constella. KBT, kognitiv beteendeterapi, används ibland. Motion och regelbundna toabesök kan hjälpa.

 

2. EPI (Exokrin pankreasinsufficiens)

Innebär att produktionen av matsmältningsenzymer i bukspottkörteln är nedsatt och kroppen inte kan ta upp näringen ordentligt, vilket kan leda till undernäring och benskörhet.

ORSAK: Kronisk pankreatit, inflammation i bukspottkörteln, är en vanlig orsak. Inflammationen kan ha samband med alkohol och rökning men den kan också vara ärftligt betingad eller autoimmun. Cystisk fibros och diabetes är andra vanliga orsaker till minskad produktion av de enzymer som smälter maten. Äldre personer kan få brist på matsmältningsenzymer.

SYMTOM: Smärtor mitt i magen, uppblåsthet med gasbildning. Symtomen förvärras efter måltid, speciellt vid fetare mat. Långvarig, illaluktande och återkommande diarré som kan vara fettblandad och svår att spola ner. Viktnedgång. Förväxlas ofta med IBS.

DIAGNOS: Ett enkelt avföringstest kan visa om du har enzymbrist. Läkaren gör ultraljud av buken och gastroskopi samt använder vid behov datortomografi eller magnetkamera.

BEHANDLING: Anpassas efter grundorsaken, själva enzymbristen behandlas genom att ta kapslar med pankreasenzymer. i svåra fall krävs operation av bukspottkörteln.

 

3. IBD (Inflammatory bowel diseases)

Kroniska, inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit tillhör denna grupp. Vid ulcerös kolit är oftast ändtarm och tjocktarm inflammerade men vid crohns kan hela mag- och tarmkanalen vara inflammerad. Ulcerös kolit är något vanligare.

ORSAK: Kroppens immunförsvar är rubbat och orsakar inflammation i tarmslemhinnan, men orsaken är okänd. Arv och miljö har betydelse, liksom bakteriefloran i tarmen.

SYMTOM: Smärtor, oftast mitt i magen, men kan växla från sida till sida. Lös avföring, ibland med blod eller slem, viktnedgång. Ibland även feber och trötthet. Symtomen kan komma i skov.

DIAGNOS: Blod- och avföringsprov. Läkaren tittar i tarmen med gastroskopi eller koloskopi och tar vävnadsprover.

BEHANDLING: Det finns olika läkemedel, med bl a kortison, som minskar inflammationen. Vid Crohns sjukdom måste ibland en del av tarmen opereras bort.

 

 

4. MIKROSKOPISK KOLIT

Undergrupp av IBD där de två vanligaste tillstånden är kollagen kolit samt lymfocytär kolit som har ett mildare förlopp. Drabbar ofta kvinnor över 50 år, till skillnad från Crohns sjukdom och ulcerös kolit som i regel drabbar yngre personer.

ORSAK: En misstanke är att inflammationen i tarmslemhinnan startas av en okänd substans i tarminnehållet, eventuellt från läkemedel.

SYMTOM: Diffusa buksmärtor, tunn, oblodig diarré, ofta nattetid, besvär med gaser och uppsvälld buk, viktnedgång och trötthet.

DIAGNOS: Kan endast göras med mikroskopisk undersökning av tarmbiopsi, därav namnet. Sjukdomarna är sällsynta men troligtvis underdiagnostiserade.

BEHANDLING: Ett preparat som använts med framgång är Budesonid, som även används vid crohns. Se över kosten med hjälp av en dietist. Symtomen upphör hos 80 procent av patienterna inom tre år.

5. CELIAKI (glutenintolerans)

En kronisk sjukdom som innebär att glutenprotein startar en inflammation som skadar tarmluddet på tunntarmens slemhinna. Liksom vid EPI kan celiaki orsaka näringsbrist och benskörhet.

ORSAK: Cirka 2 procent av befolkningen är överkänsliga mot gluten och ärftligheten är hög. Celiaki har kopplingar till andra sjukdomar som diabetes, inflammation i bukspottkörteln och brist på matsmältningsenzymer. 10 procent av patienterna har också EPI.

SYMTOM: Gaser, uppblåsthet, diarré, illamående och förstoppning. Magont är vanligare hos barn medan vuxna kan få psykiska symtom som trötthet, humörsvängningar och depression.

DIAGNOS: Blodprov för att kontrollera om det finns antikroppar mot gluten. Därefter gastroskopi med tunntarmsbiopsi.

BEHANDLING: Äta glutenfritt eftersom celiaki inte kan botas. Gluten finns i vete, råg och korn.

Lär dig mer!

www.magotarm.se kan du läsa mer om magen.

 

Matbovar

* Råg, vete och korn, dvs sädeslag med gluten.

* Sötningsmedel som slutar på -ol, som t ex xylitol och sorbitol, ökar gasbildningen och kan ge lösare avföring.

* Vid laktosintolerans får du magbesvär av mjölksocker, laktos. Då gäller det att begränsa intaget av mjölkprodukter. Fil och yoghurt innehåller dock mindre laktos än mjölk, eftersom mjölksyrabakterierna bryter ner laktos och hårdost är helt fritt från laktos.

* Kaffe, större konsumtion, sätter fart på tarmens motorik.

* Baljväxter, lök och vitlök kan alla vara väldigt gasbildande

* Kolsyrade drycker ökar gasbildningen i tarmen.

* Fruktsocker (fruktos) i juice är både gasbildande och kan ge lös avföring.

 

Läs mer:

Omega-6 kan orsaka tarmsjukdom

7 frågor & svar om mag- och tarmsjukdomar

Se upp för magens fiender!

Läs också:

Dela
(41)

Annons

Annons

Annons


Annons


Annons

Laddar nästa sida…