Annons

Annons

11 frågor om hjärtsvikt

Hjärtsvikt är en både vanlig och allvarlig sjukdom, varje år drabbas drygt 25 000 svenskar. Och ju äldre vi blir, desto större är risken att insjukna. Gerhard Wikström, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och ordförande i kardiologföreningens hjärtsviktsgrupp, svarar här på frågor om sjukdomen.

Dela
(0)

2
Visa bildspel

/
11 frågor om hjärtsvikt
...
Visa mer

1. Varför får man hjärtsvikt?

De vanligaste bakomliggande orsakerna är högt blodtryck och kranskärlssjukdom.

 

2. Vad händer i kroppen?

Hjärtat orkar inte pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen, vilket gör att cellerna får för lite näring och syre. Antingen beror det på att hjärtmuskeln är för svag och inte orkar dra ihop sig tillräckligt eller så är hjärtväggarna för styva. Men det kan också bero på ett klaffläckage eller att klaffarna fungerar dåligt.

Annons
Gilla Hemmets på Facebook

 

3. Vanligaste symptomen?

Trötthet, andfåddhet och vätskeansamling i kroppen. Många går med en odiagnostiserad hjärtsvikt tills läget blir akut.

 

4. Hur ställer man diagnos?

Med hjälp av ett EKG och ett specifikt blodprov, kallat BNP.

 

5. Vem drabbas?

Varje år insjuknar 25–30 000 personer i hjärtsvikt, men antalet ökar med åldern, över 10 procent av den äldre befolkningen har hjärtsvikt. Medelåldern för hjärtsviktspatienter är 75 år och det är ungefär lika vanligt hos kvinnor som hos män.

 

6. Hur allvarligt är det?

Mycket allvarligt, därför är det viktigt att diagnostisera det i tid!

 

7. Vad görs vid en kateterburen klaffintervention?

Oftast går man genom artären i ljumsken, armhålans artär (nyckelbensartären) eller hjärtats spets. Läkaren använder en biologisk klaff som expanderar när den sätts på plats. Det är ett skonsamt ingrepp jämfört med öppen kirurgi. Patienten är oftast vaken, men kraftigt bedövad.

 

8. Vem kan opereras?

Metoden passar alla, men gynnar framförallt de äldre och sjuka. Och den ger omedelbar effekt, så det är en stor vinst i livskvalitén!

 

9. Vad finns det för andra behandlingar?

Blodtryckssänkande och vätskedrivande medel, dvs ACE-hämmare, betablockerare och MRA, som bromsar systemet som tror att det är vätskebrist. Vi har också sett ett samband mellan järnbrist och hjärtsvikt. Eftersom både järnbrist och ett lågt blodvärde har betydelse vid hjärtsvikt ser vi till att behandla båda dessa tillstånd, oftast med injektioner.

 

10. Vad är viktigt att veta?

Ett förstorat hjärta kan dra ihop sig om man kartlägger bakgrunden och ger rätt behandling. Tyvärr visar studier att bara en femtedel med hjärtsvikt får optimal behandling.

 

11. Vad kan patienten själv göra?

Var noga med dina mediciner och slarva inte, ta rätt dos och regelbundet. Se också över din livsstil, kost och motion är viktigt, var måttlig med alkoholen och sluta röka.

 

Av Christina Mellberg

Foto: Christina Mellberg, Shutterstock

 

Mer intressant läsning: 

Hjärtbytet var Emmas enda chans 

Kamma bort din värk

Tröttheten tog över mitt liv 

Ingen förstod varför jag var så trött 


Läs mer om:

Dela
(0)


Annons


Annons

Laddar nästa sida…